Nu börjar vinterperioden med snökaos, broddar, snöstyltor, snösulor, frusna ridbanor, is, förfrysta tår och 30 lager kläder. På Lazda hade vi broddar och snösulor runt om, men eftersom Lantana inte är skodd ännu kan hon ju varken ha broddar eller snösulor. Så vi får se hur det blir. Det är så olika vad man tycker, jag har hört av vissa att "barfota" är bäst och andra säger att man gå all in med broddar, sulor, skydd och boots. Jag tycker definitivt att det verkar bäst med broddar, men går det inte så går det inte. 

 

Sen har vi ju oss ryttare också. Jag tillhör dem som dör av kyla så fort det blir under 0 grader. Oftast domnar fötterna och händerna bort, öronen och näsan blir röda som tomater och jag blir stel som en pinne. Jag får packa på mig lager efter lager efter lager, men inget hjälper? De senaste dagarna har jag haft fem lager tröjor plus ridvästen när jag har ridit. För några dagar sen frös jag så mycket att jag typ inte kunde andas. 

Att rida i snön på julen är något av det bästa som finns, men kylan är HEMSK. Och jag klarar mig knappt här nere, HUR klarar man sig då uppe i typ Norrland? 

Idag när jag stod och myste med Lantana i boxen fick jag en flashback från dagen vi köpte henne. När jag stod där i stallet i Helsingborgs Djursjukhus och de lämnade över grimskaftet till mej. Att kolla på den där otroligt fina hästen och veta att hon nu var min. Min nya häst, min stjärna. Världens sjukaste känsla.

 

Jag tyckte så mycket om henne redan då, men det är inget i jämförelse med vilken fin kontakt vi har fått nu den senaste tiden. Efter Lazda trodde jag helt ärligt aldrig att jag skulle få en sån kompis igen. Aldrig. Jag kunde aldrig tänka mej då att hon skulle betyda såhär mycket för mej. Och det har inte ens gått ett år ännu.

 

Att bara se henne sticka fram huvudet med hennes långa öron när man kommer till stallet varje dag gör mina dagar lite mer värda att leva, det blir lite lättare att släpa sej upp på morgonen. Det är värt allt slit, alla timmar i stallet, alla sena kvällar och att ha lite mindre tid att hinna med allt annat man ska hinna med. Det är värt det för det är lycka för mej. Precis som det kanske är att träna fotboll för dej, dans för dej eller att bara hänga med vännerna för dej. 

 

Jag ville bara säga att jag är tacksam för att jag får ha min fina häst. Jag ska verkligen försöka ta vara på vår tid, som jag hoppas bli lååång, och jag tycker att alla ska göra det. Tänk på hur lyckligt lottade ni är alla där ute, vad ni än har som gör er glada! :) ♥

Idag är det onsdag, en dag närmre fredag, en dag närmre lov. Jag behöver verkligen lov nu, bara få andas. Tiden har gått så sjukt snabbt, det är lixom redan halvvägs till jul typ?! Snart är det november med.. Hm.. Ett speciellt datum kommer då, men jag skjuter upp de tankarna som hugger som knivar i magen ett litet tag till.. 

 

I alla fall har det varit en helt OK dag. Jag har faktiskt ridit lite på Lantana, det ni! ;) Mamma longerade akademiskt och jag satt på. Jag kan aldrig sluta slås av hur grym hon är, min lilla prinsessa. Oslagbar, en riktig stjärna. Hon rör sej så mjukt, hon är verkligen en dröm att sitta på, ni skulle bara veta! Ibland kan jag bli "hemmablind" på henne, men när jag har ridit och sett andra hästar och kommer tillbaka till henne ser jag ju hur otroligt fin hon är, min lilla bäbis ♥ 

Hej på er! 

Har lagt bloggen lite åt sidan några dagar eftersom det har varit så fullt upp med skolan.. Men men, det är så det är, haha!

Även Lantana har haft "vila" några dagar. Vi har haft stora problem att ta in henne från hagen, så nu har vi jobbat på det några dagar. Och inte genom det vanliga att locka med mat, för det funkar inte på henne då hon inte är det minsta intresserad av att äta något godis eller liknande. Hon äter knappt morot ur handen lixom. Så vill ni veta hur vi gör? Haters gonna hate, men skit samma. ;)

Hon har som sagt gått undan från oss och visat TYDLIGT att hon klarar sej helt på egen hand. Då gäller det ju att visa att det är hennes förlust, hänger ni med? 

Vi gör helt enkelt så att vi går fram och fjäskar med "A" och skiter helt i henne och "C" (som samarbetar genom att attackera oss när vi har försökt ta Lantana). Vi ger honom massa massa uppmärksamhet, och sen går vi. Efter ett tag kommer vi tillbaka och gör samma grej. Ibland har vi med oss något "spännande", t.ex. ett prassligt underlägg eller liknande. Till slut blir hon så nyfiken att hon kommer fram, och då får hon en morotsbit. MEN det viktiga är att VI går när VI vill. Att vi lämnar henne lixom. 

Vill hon inte komma, nähä skit i det då. Då får hon ingen morot, ingen uppmärksamhet och det går i stället till de andra hästarna. 

Många tycker nog att det är fjantigt och ett jäkla daltande och krånglande, "det är väl bara att hämta in hästen". Och alla tycker olika, så är det. Lantana är dominant just nu och verkligen i trotsåldern. Och då är det klart att man ska visa vem som bestämmer, men alla har sina olika syner på hur man ska göra det. Ska hon vara med oss och få vår uppmärksamhet ska hon sköta sej. Så enkelt är det. Vill hon inte det får det va, och förr eller senare tröttnar hon på det. 

 

Jag har ridit ut på Lantana! "Själv", asså utan att någon höll henne. Jag, mamma och stallägaren tog Lantana, "C" och "A" på en promenad. Jag red och de andra "gick" eller vad man ska säga. En sån sjukt underbar känsla att få rida sin egen häst SJÄLV för första gången! Sist jag red ut på min egen häst var någon gång på Lazda, för längesen.. Någon gång i början av 2011 eller något sånt? 

Jag har ju ridit lite, typ 3 gånger eller nåt, på ridbanan. En av de gångerna slutade i att jag fick smaka på det goa gruset.. Så jag räknar inte riktigt dem. Denna gången red jag ut - var inte instängd inom "fyra väggar".

Vi gick längs med en hage med två 2-åringar, mötte en bil med hästsläp, en bil körde om oss på vägen och gick förbi en hingst i en hage (hon är dessutom gaaanska brunstig just nu). Det gick hur bra som helst hela vägen, och när jag kände att hon jagade upp sig styrde jag bara in bakom "C" ;) Nej men allt gick bra, hon var väldigt duktig och lyhörd. Och det är ju bra att ha de andra hästarna med nu i början så hon  känner sig trygg och kan koncentrera sig helt på oss. Hon gick så försiktigt, precis som att det var väldigt viktigt att göra rätt. Söta lilla bäbisen ♥

Det enda jag märkte att vi kommer behöva träna en hel del på är att stanna. Hon är faktiskt svår att stanna, tar man i henne blir hon lätt motsträvig och vill inte alls samarbeta. Så det är något vi kommer få träna på. Halvhalter, halter, övergångar osv. Men det kommer bli jätte bra, det finns ju alltid något att träna på!

 

Vi har ju haft en hel del problem med att lasta den lilla divan. Eller det går inte över huvud taget faktiskt. Det blev heeelt fel första gången vi testade. Det hände saker och det blev inte alls som vi hade tänkt och planerat att det skulle bli och gå till. Efter det har vi inte testat igen, vi fick ta hjälp när vi flyttade henne och låna en lastbil.. Men när vi känner att vi har den kontakten och kommunikationen som krävs ska vi så klart börja träna på det igen, och då ska hon gå in själv av egen vilja. Det är i alla fall min åsikt om lastning ;)

Nanana life is good ;)

Idag var en sån där lyckodag i stallet. Sånna man verkligen behöver ibland och som man kan leva på länge. Lantana var hur mysig som helst, och jag har till och med ridit! I ridhuset! Lycka!

Det var så klart "unghästridning", och mamma longerade, men ändå. Jag travade till och med! Åhh, är sjukt glad just nu hehe. Jag har verkligen saknat ridningen sjukt mycket. Hoppas att vi kan fortsätta med lite mer ridning nu, det är verkligen så jäkla kul men ibland glömmer man nästan bort det. Fast denna dagen kan jag leva länge på! :)

Hola amigos, jag vill bara säga att jag är frisk igen, haha ;) Efter två dagar med en hemsk förkylning är jag nu som vanligt igen, och planerar att fortsätta på min tidigare taktik - att helt enkelt aldrig vara sjuk. ;) På hela högstadiet har jag nog varit hemma från skolan absolut max 5 dagar. På fyra år. 

Idag var en riktigt tuff dag i stallet.. Lantana har haft en period nu när hon har varit svår att få in från hagen. Men idag var det värre än någonsin. Hon gick iväg från oss och ville inte ens komma i närheten av oss. Jag vet inte hur länge vi stod där, men det var läääääänge. Runt en timme eller nåt sånt skulle jag gissa på? I iskall vind eftersom det har vart så jäkla kallt idag och mot slutet även regn.. Till slut lyckades mamma komma nära och klia henne på ryggen, och efter några försök lyckades hon få tag i grimman - på ett schysst sätt. Inte för mycket stress, press och aggressivitet. Så vi fick in henne till slut, men när sånt här händer får man en liten smäll på självförtroendet och undrar om man har gjort något fel. Dock är det ganska troligt att hon bara är inne i en trotsperiod, men ändå. Aja, det bästa jag kan göra är väl att INTE tänka och analysera för mycket, för då blir allt bara ett enda kaos igen. 

Nu ska jag snart sova och ladda för en lång fredag i morgon. Vi går från åtta till fyra, härligt..! Sista lektionen är en lång naturkunskapslektion med, man är ju lagom taggad på att plugga massa löv, träd och näringskedjor sista lektionen en fredag lixom. 

Sen får vi se om det blir något gjort med Lantana i morgon, eller om vi bara åker dit och "umgås" eller kanske bara tittar på henne i hagen. Det kanske till och med blir så att jag inte åker dit alls utan mamma göra det på dagen eftersom hon är ledig, eller så blir det två gånger? Vi får se helt enkelt!

Idag gick vi en liten "runda" i den lilla skogen med Lantana. Jag red faktiskt idag, hur mysigt som helst. Det kändes faktiskt väldigt bra idag, hon lyssnade bra och var lugn och glad. Jag tror faktiskt att jag skulle ha kunnat rida "på riktigt" idag. Men det får nog ändå vänta tills vi har tömkört lite mer, hon är lite bättre tränad och har lite mindre överskottsenergi. Men jag tror faktiskt inte att det är så jätte långt kvar nu. Eller jag hoppas det i alla fall. 

Idag var en bra dag i stallet, man behöver sånna här mysiga dagar ibland, för att komma ihåg hur bra man har det.

Lantana fick ett litet akademiskt pass idag. Det såg ut att gå bra på slutet, i början var hon trotsig precis som hon var igår. Men det är mycket lättare att övertala henne när man har henne på kort töm än när man har två långa tömmar och går tio meter bakom.. Det är nog bara en typisk trotsperiod, vilket inte är så konstigt eftersom hon faktiskt inte är äldre än 5. Hur som helst blev hon riktigt fin på slutet. Allra sist tränade vi lite med pressäningen och det gick jätte bra, vi kunde nästan lägga den över hennes rygg. 

Och så klart fick hon mej på mycket bättre humör. Man smälter direkt när man ser henne, även om man har en dålig dag ♥

Hallå hallå bloggen ;)

Just nu bloggar jag från min nya dator, MacBook Pro! Vi "fick" en ny i skolan idag. Jag hade ju en sen sjuan som jag köpte ut, men nu i ettan får man en ny. Så just nu har jag två.. Vi får se vad jag gör med den andra, men det är bra att ha en egen dator, kanske för senare i livet också. Men jag äääälskar den nya och det nya operativsystemet eller vad det nu är. Det liknar mer iPhone, big love til det!

Annars då? Jag har haft en go dag, dock gick det åt ****** i stallet.. Jag är så sjukt besviken på mej själv, allt var verkligen mitt fel. Det gick sjukt dåligt när jag skulle tömköra och sen kunde jag typ inte tänka? Jag var helt sej i huvudet, fattar inte vad som var fel? Med Lantana måste man vara stark i sej själv och bestämd, och klarar man inte att vara det blir hon okoncentrerad, osäker och försöker ta saken i egna händer. Och då kan det bli farligt tillslut, om man har otur. Så jag måste verkligen SKÄRPA MEJ. Det är alltid hos en själv felet ligger och det är alltid där man måste göra en förändring. Man kan inte ändra på hästen, bara på sitt sätt att påverka den. Så även om jag själv har en dålig dag/ något är fel måste måste måste jag lägga det åt sidan, för min egen och Lantanas skull. SKÄRPNING PÅ DET!

Idag är jag sjukt GLAD! Vi hade träning idag och det gick sååå jäkla bra, jag kan inte ens beskriva hur BÄST Lantana är. Hon är så fin, rör sej otroligt fint, har en riktigt bra inställning och är framför allt väldigt cool. T.ex. stod min tränares barn rakt framför henne och viftade med en färgstark jacka, och hon brydde sej inte över huvud taget. Då ska man också komma ihåg att hon är 5 ÅR. 

Till träningen då, vi tömkörde idag igen. Vi har haft ett litet uppehåll med det nu ett tag så hon tyckte att det var lite jobbigt. Men när hon hade kommit igång ordenkligt gick det super bra! Hon jobbade på jätte fint och fick verkligen jobba igenom i hela kroppen och "ta ut sej". Och framför allt lyssnade hon perfekt på mej och var väldigt lyhörd. Lantana är en sån där underbar häst som har den rätta inställningen och VILL jobba. Hon vill göra rätt och hon älskar att få jobba och vara duktig. Hon är stark och trygg i sej själv och bara allmänt cool. 

Jag ångrar inte en enda sekund att vi valde henne, och kommer aldrig att göra. Det spelar ingen roll vad någon tycker, synd för dom lixom om dom inte har något bättre för sej än att störa sej ;) Hon är min stjärna, och kommer fortsätta vara så länge som möjligt. Och vad det än blir av oss vet jag att det kommer bli perfekt ♥

Hur söta är dom inte, surkärringarna som vi brukar kalla dom hehe ;) Dom är riktiga tjejer, bästa vänner som absolut inte kan vara utan varandra. Stackars "A" är den enda valacken och blir lite utstött ibland. Han får ju inte vara med på deras girl-talks lixom ;) Två tuffa brudar som tycker att det är dom två som regerar världen. Snyggaste tjejerna i stan, helt klart! ;)

Bilder på Lantana och en osminkad Elin tagna idag. Ni behöver ju inte kolla så mycket på mej, hehe ;)

Idag har det varit en riktig höstdag. Det har blåst sjukt mycket och bara känts som.. höst? Usch, det gillar vi inte. 

Hästarna tyckte säkert att det var skönt i alla fall. För när det blåser kan ju inte blinningarna sätta sej, så det är väl alltid bra för någon när det blåser ;)

Vi passade i alla fall på att ha lite miljöträning på ridbanan. Vi hängde upp en pressäning på staketet som fladdrade rejält och så hade stallägarna satt upp en byggställning vid huset precis bredvid för de skulle göra något med väggen tror jag. Det gick jätte bra, hon var inte så rädd för pressäningen faktiskt. Och det är ju skitbra!

Hennes fina semestermage har även försvunnit nu ;) Eller försvunnit och försvunnit, men hon är precis lagon nu. Jag kan inte se mej mätt på henne, hon är så galet vacker. Hon har sån utstrålning, ni skulle bara se henne. Så SÖT men ändå cool på något sätt ;)

Visste ni att Lantanas pappa är med i OS i år? 

Santana heter han och rids av Minna Telde. Han är 11 år gammal och har bara ett öga, efter en olycka för några år sen. Riktigt coolt tycker jag, att kunna tävla på så stora arenor bland så mycket publik och bara ha ett öga. 

De är med i det svenska dressyrlaget och fick ca 67 % i första klassen. Santana blev antagligen rädd för något och det blev två ganska stora missar. Men annars såg det superfint ut tycker jag. Han är verkligen jättefin! 

De berättade att Minna äger honom själv och har även utbildat honom själv. Grymt! Lantana är inte sådär väldigt lik honom, men dom har ganska lika ögon. Vi får väl se om lilla Lantana blir lika duktig som farsan någon gång i framtiden... haha ;)

HÄR kan ni se Minna och Santanas ritt från torsdagens OS-klass.

Idag var det slut på madame La Tanas lilla sommarlov ;) 

På schemat stod tömkörning på ridbanan. Alltid innan vi börjar gör vi lite "ledövningar" för att få henne alert och uppmärksam på OSS och inget annat. Sen börjar vi tömköra, idag va det bara jag som gjorde. Det gick verkligen skitbra! Hon gick i en superfin form i både skritt trav och galopp och gjorde jätte fina övergångar, framför allt i vänster varv. Jag klarade även lätt av hennes protester och efter en liten testning va det bra och hon gick på som hon skulle. 

Hon är lite svagare i höger varv och vill därför gärna gå på en mycket större volt i det varvet, när vi är på volt. Och när jag bad henne att trava började hon galoppera. Vi brukar faktiskt låte henne galoppera då, för att få av sej lite överskottsenergi. Så klart under kontroll och at hon ska sakta av när vi säger till. Men idag funkade det inte riktigt. Hon började galoppera snabbare och snabbare, på en större och större volt. Jag försökte självklart allt jag kunde för att få stopp på henne, men det gick inte! Tillslut va vi nästan ute på spåret. Efter ett tag fick vi ändå stopp på henne och såg att det satt en broms på henne. Där har vi antagligen förklaringen till vad som hände. Bromsen hade väl satt sej på henne och hon försökte komma undan. Ett HELT normalt beteende för en häst som blir jagad av en broms! 

Jag är faktiskt väldigt nöjd med dagens pass. Jag hade en skitbra känsla i början och jag fick ju faktiskt stopp på henne sen också. Så jag är nöjd!

Idag fick jag äntligen träffa min lilla prinsessa igen efter 3-4 dagar! Shit va jag hade saknat henne, den lilla divan ;)

Hon har ju haft semester i hela fyra dagar så hon tyckte inte direkt att det va så bråttom med att börja jobba.. Varför jobba när man kan käka gräs i hagen hela dagarna lixom? ;) När hon är på det humöret blir hon väldigt väldigt brötig med huvudet och idag fick man smaka på det... Hon smällde mitt huvud mellan henne och gallret i boxen, mysigt.

Hur som helst, mamma jobbade henne lite akademiskt idag. Det såg ut att gå jätte bra faktiskt. I morgon kanske vi tömkör henne lite, vi får se hur det blir helt enkelt. Jag tänkte i alla fall bjuda på lite tömkörningsbilder från skitpasset, innan det blev totalt kaos. Tänk nu på att det enda målet under det passet va att få henne framåt. Så ha lite överseende med formen ;)

... Och sen började hon såhär..

Jag kom nyss hem från stallet faktiskt. Vi tänkte testa att åka dit sent på kvällen och det gick faktiskt att träna lite på banan! Dock är det ju inte alltid det funkar, men när det gör det får man ju passa på. 

Jag tömkörde henne lite på spåret i skritt. Bara för att hon skulle gå dit jag ville vilket vi hade STORA problem med sist. Men idag gick det faktiskt jätte bra! Jag gick till och med in på volten där hon dummade sej som mest sist. Hon stannade ju och så men jag fick fram henne ganska lätt. Jag är faktiskt riktigt nöjd med mej själv för en gångs skull. Jag löste situationen på ett bra, lugnt och bestämt sätt. Men ändå inte så att hon blev kränkt. Bara precis tillräckligt för att visa henne "med hela handen" hur hon skulle göra och att hon skulle göra det utan några tveksamheter. Punkt.

Och det gick som sagt skitbra! Det va en jätte fin sommarkväll, hur mysigt som helst!