Det är ändå du som väljer vem du är

älskar känslan i bilden, även om den egentligen är helt misslyckad. 
Äntligen är en jobbig vecka med tre prov över! Den känslan, ni vet när man är klar med alla tusen miljoner saker man haft att göra.. Och samtidigt är grymt nöjd med sig själv för en gångs skull. Me gusta.
I onsdags var vi i Göteborg med klassen och kollade på Chess, en musikal. Vi hade världens sämsta platser - längst upp på kanten med en jävla lampa i vägen. Jag som är höjdrädd hade ju hellre suttit på en plats där man kunde slippa hänga över räcket på översta våningen om man säger så.. Men det rasade inte och jag dog inte. Tur ;) Hursomhelst fattade jag typ ingenting (jag såg ju inte mycket av det eftersom även takkanten på scenen var ivägen) och hörde inte vad de sjöng, men annars var den väl helt okej. De sjöng bra i alla fall! 
Helgen blir grym med girlsnight i morgon och extraridning på söndag då jag nog ska vara med på en show på ridskolan om ett par veckor. Jag klagar inte!
 

Julkänsla

Just nu längtar jag bara tills den här veckan nästa vecka? är över! Helst hade jag haft jullov, sommarlov och allt annat som innebär att man är ledig från skolan också. Det var längesen jag längtade såhär mycket efter julen faktiskt. Julkänslan börjar komma och igår köpte jag de första julklapparna, hur mysigt som helt! Julen, och nyår, är nog mina favorithögtider faktiskt. 
Men nu är det ju faktiskt nästan en hel månad kvar tills det är jul, och i morgon är en helt vanlig måndag. Jag får väl trösta mej med att det är ridning i morgon, det är ju alltid något ;)
Le me i somras, i brist på annat. Glöm inte att följa mej på instagram @eliingb

Breaking dawn part II

Dagens planer: se den sista twilight-filmen som jag väntat på typ ett år haha. Jag älskar de filmerna och det är definitivt ett måste att se den för mej! Jag har hört att den ska vara sjukt bra också. Lite synd att det är sista filmen bara, då har man ju inget att se fram emot ;)

Vad gör dej glad?

Idag när jag stod och myste med Lantana i boxen fick jag en flashback från dagen vi köpte henne. När jag stod där i stallet i Helsingborgs Djursjukhus och de lämnade över grimskaftet till mej. Att kolla på den där otroligt fina hästen och veta att hon nu var min. Min nya häst, min stjärna. Världens sjukaste känsla.
 
Jag tyckte så mycket om henne redan då, men det är inget i jämförelse med vilken fin kontakt vi har fått nu den senaste tiden. Efter Lazda trodde jag helt ärligt aldrig att jag skulle få en sån kompis igen. Aldrig. Jag kunde aldrig tänka mej då att hon skulle betyda såhär mycket för mej. Och det har inte ens gått ett år ännu.
 
Att bara se henne sticka fram huvudet med hennes långa öron när man kommer till stallet varje dag gör mina dagar lite mer värda att leva, det blir lite lättare att släpa sej upp på morgonen. Det är värt allt slit, alla timmar i stallet, alla sena kvällar och att ha lite mindre tid att hinna med allt annat man ska hinna med. Det är värt det för det är lycka för mej. Precis som det kanske är att träna fotboll för dej, dans för dej eller att bara hänga med vännerna för dej. 
 
Jag ville bara säga att jag är tacksam för att jag får ha min fina häst. Jag ska verkligen försöka ta vara på vår tid, som jag hoppas bli lååång, och jag tycker att alla ska göra det. Tänk på hur lyckligt lottade ni är alla där ute, vad ni än har som gör er glada! :) ♥
Hon är min lycka, vad är din?

Saturday

Nu ska jag snart åka till stallet, mocka, fixa maten osv. Mamma har haft lektion idag så jag har försökt ta vara på tiden och pluggat lite. Så nu kan jag en hel del om svenskans historia, om ni ville veta ;)
Mamma hade ju lektion idag och denna gången var det faktiskt dags för ridning! Så nu kanske vi kan komma igång lite mer, när vi har fått tips och så om hur vi ska göra. Fast nu var det ju akademisk lektion hon hade och helt ärligt tror jag inte att det är min grej.. Jag tycker att markarbetet inom det akademiska är superbra men nej.. Jag gillar inte grejen med att rida med helt lösa tyglar. Å andra sidan gillar jag inte den "tyska" ridningen heller på det sättet att man drar ihop hästarna. Men det måste ju inte vara svart eller vitt, det finns ju mellanting. Det kan jag faktiskt störa mej rätt mycket på, att om man säger att man vill ha kontakt med munnen kan många akademiska eller vilka andra som helst som inte rider klassiskt bli väldigt aggressiva och tro direkt att man rider tyskt. Säger man till en "vanlig" person att man inte gillar att trycka ihop hästarna med våld tror dom att man är en skogsmulle som hatar bett och helst vill att hästarna ska släppas ut i det fria igen..
 

I miss you, like everyday. Wanna be with you, but you're away ♥

Tack för tiden vi fick tillsammans min ängel ♥ Idag är din dag, dagen jag alltid kommer minnas dej - världens finaste ponny med ett hjärta finare än guld. Jag minns känslan av att sitta på din rygg, känna hur du laddar mot det du älskade mest = att hoppa. Jag minns allt slit med dressyren och belöningen i form av ett superresultat på vår första och enda dressyrstart. Jag minns känslan av att känna att man var hemma när man satte sig på din rygg. Jag minns hur du högg efter oss när vi skulle sätta på täcket, din stora rosa köttiga mule, din tjocka fina sagosvans. Jag minns hur du puttade upp mej på ryggen igen om jag var nära att ramla av och uteritterna varje lördag på forf. För ett år sen fick du dina vingar och lämnade mej, men minnet av dej kommer alltid finnas med mej, vart jag än går, vad som än händer. ♥
 Idag, den 8:e november, minns jag min bästa vän Lazda ♥
Vila i frid hjärtat ♥
 

...

Onsdagen den 7:e november. En vanlig dag för många. Men inte för mej.
Idag, fast för ett år sen, såg jag in i min bästa väns ögon för sista gången. Någonsin. Jag vände mej om och gick för sista gången. Någonsin. Det finns inga ord som kan beskriva den känslan, och jag kan inte fatta att det var ett helt år sen. Så idag har inte varit en vanlig dag för mej. Och det kommer aldrig bara vara en vanlig dag. 
 
I morgon kommer vara en speciell dag som jag tror kommer dra upp massa gamla minnen och känslor. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva? Det suger. Den dagen var en av de värsta i mitt liv. Jag har sagt det tusen gånger, och ni som har hängt ett tag vet hur det var. 
Mitt hjärta som rullar sej. Den 5:e november 2011, dagen innan jag fick veta datumet jag haft ångest för ett halvår..

När tiden stannar och allt blir tomt

Att se in i dina fina ögon en sista gång, pussa din goa stora mule en sista gång, vända mej om och gå iväg. En sista gång. Det värsta jag gjort. ♥

I'm looking at an angel, and believe me when I say she got that whole place glowing ♥

6,7,8:e november 2011. Tre av de värsta dagarna i mitt liv, inga ord kan beskriva hur mycket jag saknar dej min ängel ♥

Euphoria

Det gick så jäkla bra på ridningen idag! 
Jag får dra fram den gamla ponnyryttaren i mej de här tre veckorna när jag får rida en liten minihäst som heter Baylis. Så himla kul, det var sååå längesen jag fick rida ponny! Idag tränade vi på att öka och minska volt på lite olika sätt, t.ex. rätt(fel?)vänd skänkelvikning ut på stora spåret, att man stället hästen åt det hållet man gör skänkelvikningen, och även förvänd galopp, övergångar och lite öppna. Vi fick värma upp själa i hela ridhuset, och han gick som en klocka hela passet. Underbart! ♥
Den känslan när bara dansa runt tillsammans, allt bara sitter och man svävar. Det var så längesen, men idag kände jag verkligen att allt bara kom tillbaka. Jag skulle kunnat fortsätta i evigheter, åhh! 
Så nu ser jag fram emot träningsvärken i morgon och resten av veckan hehe.. Dessutom hade vi beep-testet idag, så vi får väl se om jag ens kommer upp ur sängen i morgon. Jag är nöjd i alla fall, för jag klarade upp till nivå nio även om jag inte har tränat på två och ett halvt år. En grymt bra dag helt enkelt!
Jag och min ängel våren 2010. ♥

RSS 2.0