Alltså träningen gick SÅ bra. SÅ BRA. Anne hjälpte oss med precis det vi behöver som mest hjälp med, och det fungerade verkligen hur bra som helst. Åh, det var så roligt - att äntligen få träna tillsammans med den häst jag älskar mest av alla och som är den absolut roligaste jag någonsin ridit. Min egen Lantana, efter två och ett halvt års kämpande. 

 

Vårt första problem är att Lantana lätt blir ofokuserad och försöker komma undan, och då har jag svårt att komma åt henne. Och för att lösa det ska jag rida henne lätt utåtställd (på ett mjukt sätt självklart) tills hon accepterar situationen. Även att rida på hörnlinjen och lägga till sidförande när hon känns bra. Vårt andra problem är galoppfattningarna, något som även det löstes genom att hålla kontakt med yttersidan och skjuta fram inner höft. Lantana svarade väldigt bra på detta och blev otroligt fin ganska snabbt. Under stora delar av lektionen red jag även utmed väggen för att ta hjälp av just väggen, något som också fungerade väldigt bra. I galopparbetet red jag även där med en lätt utåtställning och lite lite innanför spåret, och även ett par varv på volten. Mellan övningarna skrittade jag med lite längre tyglar men med bibehållen kontakt för att låta henne vila lite men inte tappa känslan och kontakten. Här är en artikel från Hippson med liknande övningar. 

 

Jag är så nöjd med den här träningen, det är nog faktiskt min bästa träning någonsin. Vår första träning för Anne och till och med vår första träning någonsin. Jag är så nöjd och så stolt över hur långt vi har kommit trots alla tuffa motgångar vi haft! ♥

Godmorgon! Eller nåt. Jag har precis ätit brunch och med regnet smattrande mot rutorna tänkte jag sätta mig och jobba lite med alla tusentals bilder jag har, blogga lite och ta tag i lite andra viktiga saker. Senare idag ska jag troligtvis ha min första dressyrlektion med Lantana, spännande! Igår jobbade vi lite lätt i ridhuset efter en kort uteritt/framskrittning med en tjej i stallet. Båda sakerna gick galant, förutom att hon var väldigt seg när vi jobbade i ridhuset. Men det kändes ändå bra, hon jobbade stadigt och lugnt genom hela kroppen även om lite mer energi definitivt hade varit bättre. Det ska bli skönt att få lite coachning idag - det behöver man!

Dagens ridpass var okej, Lantana hade nog lite träningsvärk sedan igår, men emellanåt gick hon riktigt fint och det kan ju inte alltid vara perfekt. Gårdagens lektion för Hanna och Shade blev dock inte lika lyckad då ridhuset var upptaget av massa tjejer utklädda till mumintroll på islandshästar. Ja ni hör ju, inte direkt någon höjdare för en extremt nervös och orolig kille som Shade. Så det fick bli lite utomhusträning på banan bland blinningarna - något som inte heller var så uppskattat. Men Hanna klarade det väldigt bra med tanke på omständigheterna! 

Lantana är FÖR tjock. Väldigt mycket för tjock. Hon är extremt bukig, det ser faktiskt ut som om hon skulle kunna föla vilken dag som helst. Om hon hade varit dräktig då. Vi kämpar som fasen för att få henne att gå ner i vikt, jag menar det är ju självklart. Hon får 5,5 kg hö/hösilage om dagen, 0.5 kg halm i nät för att inte tugga sönder boxen då hon är extremt "matsugen" hela tiden. Hon går ute på nätterna i en normalstor/liten hade med lagom bete. Vi rider 6 gånger i veckan, de allra flesta dagarna ca 1 timme och så att hon blir riktigt svettig. Varannan dag är det galoppträning i backe på fältet, resten av dagarna varierad ridning. Vi skuttar även över små minihinder en gång i veckan (hon är ju aldrig hoppad tidigare). Dessutom är det först nu vi har kunnat börja rida någorlunda normalt eftersom hon är under igångsättning. 

 

För ett par veckor sedan tyckte vi ändå att det började gå åt rätt håll. Hon hade fått upp magen en aning och hon kändes inte riktigt lika fet. Men nu, på bara ett par dagar, är hon större än någonsin. Jag skulle nog inte säga att hon är just fetare än vanligt, men hon är helt sjukt bukig. Det är till och med så att jag knappt kan rida längre för att sadeln åker fram så otroligt mycket pga hennes stora mage. 

 

Och jag börjar faktiskt få lite smått panik över detta, då vi verkligen har försökt med allt vi kan. Nästa steg är ju typ munkorg.. Idag ska vi testa en svängd sadelgjord, för att se om vi kan undvika att sadeln åker fram. Funkar det blir det ännu hårdare träning (självklart med hänsyn till att hon sätts igång), eventuellt att hon får skippa halmen och äta all mat i nät, och i värsta fall får vi köpa en munkorg. 

Det blev ett tömkörningspass i stället för bommar i ridhuset igår, vilket gick toppen! Men idag trotsade vi vädret och gav oss ut på fältet, bredvid de enormt farliga korna. Det hade ju regnat hela dagen så det blev bara skritt och trav, vill inte riskera något med galopp. Men det gick hur som helst väldigt bra, trots de livsfarliga kossorna bredvid ;)

Idag tog vi en underbar kvällstur med Lantana. Vi tränade öppnor och lydnad och vi fick till riktigt fina öppnor på slutet faktiskt. Det är så härligt att kunna rida ut och slippa vara instängd mellan fyra väggar och behöva harva runt timme efter timme, dag efter dag. Så kärlek till kvällar som denna. <3

Idag red jag ett konditionspass med Lantana på fältet. Skritt och galopp i backen och lite trav med noggranna hörnpasseringar. Även lite öppna mellan varven i backen för att jobba henne ännu lite mer och få in ytterbogen på henne. Det gick faktiskt väldigt bra, hon gjorde relativt fina fattningar och jobbade till slut fint i traven. Det är en härlig känsla när man känner hur hela hon får ta i och sträcka ut uppför backen och när hon laddar med öronen klistrade framåt, men ändå kan ta tillbaka henne och gå ner till skritt direkt på krönet med bara rösten. Och det är en stor seger för oss att kunna galoppera på ett öppet fält, vi som knappt kunde rida henne för ett år sedan. 

Jag har precis kommit hem från att ha kikat lite på Forfs stora årliga dressyrmeeting, och jag är bara SÅ sugen på att tävla själv. Herre gud, det är ju det jag egentligen vill och jag saknar det mer än jag vill erkänna för mig själv. Sen om det är L:C2 eller FEI Intermédiaire spelar mindre roll - det är själva grejen att ha tränat ihop med hästen, gå ut och visa upp sitt teamwork och få vara stolt över hur mycket man kämpat och målen man uppnått. 

 

Och när jag såg alla fina ekipage idag blev jag så himla inspirerad (och lite avis så klart). Nu vill jag till stallet och sätta igång Lantana så att vi kan börja träna och trimma och ha ännu roligare än vi redan har. Vi ska sätta de där högerfattningarna, få bort den stora magen och få upp konditionen. Och nästa år står vi på startlistan till Forfs sommardressyr, punkt. 

Jo men så känns det lite faktiskt. Jag har liksom fastnat lite i ridningen, kommer inte framåt. Jag vet ju egentligen hur jag ska rida Lantana, egentligen. Men det låser sig, och allt blir bara dåligt. Och även om jag tycker det är så roligt och jag är så tacksam att jag ens kan rida Lantana är det inte lika roligt som att kunna träna och tävla och rida ett helt normalt ridpass. Hon kan inte gå lika mycket/hårt som hon skulle behöva för att träna bort den enorma gräsmagen hon har ännu - sadeln åker fram - det blir ännu svårare att rida eftersom inte bara magen utan dessutom sadeln är ivägen. En ond cirkel som är så jäkla svår att ta sig ur! 

 

Men jag vet ju att det ligger hos mig att ändra på mig för att få det att bli bra. Oavsett om Lantana är seg, övertaggad, stark eller bara ovillig är anpassa mig det enda jag kan göra. Tvång funkar varken för henne eller mig, vi måste mötas och vara ett team - och hon är ju liksom en häst, alltså är det självklart jag som måste rätta mig efter hennes förutsättningar. Men det är så svårt när man är inne i en svacka och ridsjälvförtroendet börjar rinna iväg i takt med varje sekund av ett jobbigt ridpass. Men det är bara att kämpa på, shape it up och ta nya tag. 

Idag red jag Lantana på fältet, precis som igår och i förrgår. Vi har ett väldigt bra fält med både bra backe och plan "ridbana". I förrgår var första gången och vi skrittade, travade och klättrade bara lite. Igår gjorde jag ungefär samma, men idag galopptränade vi för första gången ute. Det gick galant, hon rullade på utan att dra eller bocka eller något sånt trams. Det enda hon har svårt med är ju högerfattningarna, men det jobbar vi på. Och så magen, så klart. Sen fick hon också för sig att inte gå in i vattenspiltan, men efter en stund vann vi den mentala kampen och fick backat in henne. Ibland är hon en riktig tjurkärring, min stjärna. Men så var hon extra gosig idag, så man kan ju inte låta bli att smälta ändå. ;)

Hola! Atm sitter jag och kämpar med en svenskauppgift som snart dödar mig, vill bara bli färdig med allt och ta sommarlov. Typ nu. Men snart lägger jag ner, för tillfället i alla fall, för jag ska iväg och ta in hästarna och rida min stjärna. Hanna ska rida Shade, och min plan är att öka på lite och galoppera lite mer med Lantana idag. Kanske kan jag övertala mi madre att ta lite bilder också, om mitt minneskort inte är helt fullt som det alltid brukar vara, hehe. I går hade Lantana en vilodag och gick bara ca 40 minuter skrittrunda med lite öpnna och skänkelvikning på vägarna. Jag tror på det, att låta dem skritta ut kravlöst i alla fall en gång i veckan. Och Shade red jag i ridhuset och gjorde lite stärkande övergångar. Jag testade faktiskt Lantanas raka bett med fasta ringar på honom och det funkade hur bra som helst, han blev mycket lugnare och gapade inte som han annars brukar göra så fort han får sitt vanliga tredelade med lösa ringar i munnen. Lantana trivs också väldigt bra med det bettet, hon hade ett tvådelat anatomiskt med fasta ringar förut, men hon trivs mycket bättre på det raka. Jag tror faktiskt att många hästar trivs på rakt då det enligt mig är det snällaste bettet, eftersom det ligger still, inte kan nypa och blir lugnt. Sen beror det ju självklart på ryttarens hand, men generellt sett tror jag att raka bett är ett väldigt bra alternativ.