Det känns som att filmer är det enda jag postar här just nu, men här är i alla fall en liten film från gårdagens dressyrträning. Det är så enormt stor skillnad på Lantana, och mig, så det går inte ens att beskriva. Och jag får nypa mig själv i armen varje dag, för jag kan inte tro att den här stjärnan faktiskt är vår och att det är vi som fått henne dit vi är idag. Vi har kämpat så hårt, så fruktansvärt hårt, och gått igenom blod, svett och en massa tårar.

Men det är värt varenda sekund.