Klockan är alltså bara lite mer än elva och det känns som att den borde vara typ ett. Dels på grund av att det faktiskt är kolsvart ute, men mest för att jag var hemma från stallet redan vid halv åtta i kväll. Det har knappt hänt på hela sommaren, jag har varit hemma vid halv tio ungefär nästan varje dag. Så nu har jag krupit ner i sängen, lyssnar på mina favvisar med Håkan på Spotify och vinden utanför fönstret och kikar på lite bloggar. Och lika mycket ångest jag hade inför framtiden igår, lika mycket pepp är jag i stället på det idag, haha. Tja tonårstjej liksom. Idag längtar jag nästan till kyliga höstdagar med en kopp varm choklad (i stället för te, hatar te haha) framför ett arbete på datorn innan det är dags att dra på sig ridbyxorna och träna träna träna för att nå mina mål med min stjärna. Men bara nästan. ;)