Lantana, även kallad La Tana, Tana, La, prinsessan, bäbis, busunge, är min häst jag har tillsammans med min mamma. Egentligen skulle vi inte alls haft Lantana, ingen unghäst och ingen häst över huvud taget. Vi skulle haft och hade världens bästa lilla ponny Lazda. Men efter en lång lång lång tids skador blev hon helt utdömd och fick vandra vidare till dom evigt gröna ängarna. 

 

Det var när vi hade fått reda på mardrömsbeskedet att Lazda inte gick att rädda vi började leta ny häst. Hon fick sommaren på sej att få ett fint avslut och under den tiden va det meningen att vi skulle hitta en ny liten stjärna. 

Det var ingen lätt sommar, samtidigt som jag verkligen verkligen ville hitta en ny häst hade jag ju mitt hjärta, som snart skulle försvinna.. Men sommaren gick och vi provred otroligt många hästar. Ingen fastnade i våra hjärtan och vi fortsatte leta även under hösten. 

 

I oktober provred vi en häst "S" som vi fastnade för. Vi bestämde oss för att vi skulle köpa S men på grund av olika omständigheter blev det inget. Det blev väldigt långdraget, och tillslut bestämde vi oss för att ändå hitta en annan häst. Så den 15:e januari 2012 åkte vi ner till Skåne och provred häst nummer 18, en liten prinsessa vid namn Lantana.

 

När vi kom in i stallet såg jag en sockersöt liten tjej på 4, nästan 5 år. Vi åkte till ett ridhus och provred. Där hände allt möjligt, andra hästar, löshoppningsbanebygge, prasslande plastsnören osv, men lilla Lantana brydde sej inte över huvud taget. Hon var cool, chillade på livet ;) 

Hon var allt det vi letade efter, fast ändå inte. Vi skulle INTE ha en unghäst. Men hon var bara perfekt. Lugn, cool, otroligt bra psyke, lagom stor, lagom utbildad, underbar att rida och dessutom väldigt bra uppfödd. Sen att hon är väldigt vacker är ju bara ett pluss ;)

 

Så den 10:e februari rullade transporten mot Helsingborgs djursjukhus för besiktning, vilken hon gick igenom helt utan anmärkningar. 

 

Sen följde några månader av massa händelser. T.ex. stallbyte, kolik, stoooora lastproblem, stegring, skoningsproblem, ridproblem osv. Inget gick som vi hade tänkt och det blev FEL redan från början. Men vi gav oss inte. Vi har kämpat med markövningar, markövningar och åter markövningar. Lydnad och "teambuildning" för att lära känna varandra på riktigt. Det va massa grejer som gjorde allt svårare för oss, bland annat att vi inte hade någon sadel. Eftersom vi inte kunde lasta kunde vi inte åka och prova ut en sadel. Och det gick VERKLIGEN inte att lasta. När vi flyttade fick vi ta hjälp av en som är väldigt bra på just svåra hästar. Hon kunde dock inte få in henne i vår transport, utan fick lasta henne i hennes hästlastbil som hon till slut gick på efter mycket kämpande.

 

Lantana är världens bästa häst. Hon är cool, stabil, lugn, vaken, trygg i sej själv, har ett grymt steg, älskar att jobba osv. Men när det inte passar madame La Tana kan hon vara väldigt envis och nästan lite tjurig. Det ska vara på hennes sätt, och pressar man henne för mycket tänker hon minsann inte röra en hov.. Inte åt det hållet vi vill i alla fall.. Det har tagit lång tid att hitta den rätta kommunikationen där man får be henne att göra saker, men absolut inte pressa henne för mycket. Samtidigt behöver hon en fast hand och en stark ledare, annars blir hon osäker och försöker ta över situationen. Och vi har fortfarande långt kvar, så klart. 

 

Håll i hatten nu, vi har faktiskt inte kommit igång med ridningen ännu, nästan ett halvår sen vi köpte henne. Just nu tömkör vi väldigt mycket, vilket hon tycker är jätte kul. Många tycker att det är fel, fel, FEL att vi inte har börjat rida och andra tycker att vi ska vänta ännu längre. Den lilla damen skapar åsikter, om man säger så ;)

Det finns dom som inte tror på oss och tycker att vi har gjort ett stooort misstag i att köpa en unghäst, att vi aldrig skulle klara av det. Till dom vill jag bara säga, watch us. Det är inte många som skulle klarat av Lantana och samtidigt låta henne vara just HON, inte köra över henne.. 

 

Lite fakta:

Född 13 maj 2007

E. Santana, UE: Akribori

Ca 1,60 i manken. 

Inriktning dressyr, utbildad ca L:b när vi köpte henne.

Mitt mål med henne är att ha KUL. Att ha henne livet ut och bli bästa vänner, bli VI. Sen får det bli som det blir. Vem vet, vi kanske vinner SM om några år, eller så busar vi bara runt i skogen. Vi kommer göra det vi båda tycker är kul, och vad som är bäst för henne. Men jag vet att hon skulle äga dressyrbanorna med sin utstråling och talang, för hon har verkligen det. Talang. Hon går i en perfekt form till och med när vi busar på ridbanan.

Och jag vet att vi lätt skulle kunna rida en L:a om vi får lära känna varandra och blir ett team. Kanske till och med högre. Men det får vi ta när det blir vår tur. Och när det blir får vi se. Kanske redan i höst, kanske om 10 år ;)