Jag vaknade idag med så SJUKT ont i halsen och världens förkylning. Att vara sjuk är verkligen något av det värsta jag vet, jag känner mig så begränsad haha. Jag vill ju rida, ut och springa, träna. Men det går ju inte när man knappt kan svälja.. Det är alltid så, jag blir alltid motiverad när jag inte kan.

 

Men det var bara att sega sig upp till skolan som vanligt, torsdagar är helt okej ändå. När jag kom hem bakade jag scones och tog en liten powernap innan jag åkte till stallet och myste lite med min lilla prinsessa. Vi har faktiskt börjat gå lite med henne nu, hon börjar bli lite för rastlös nu efter mer än två månader i box. Och när mi madre gick med Lantana passade jag på att träna lite akademiskt och NH med Shade. Det gick bra med både Lantana och Shade och nu står de nog nöjda och glada och mumsar från sina hönät. Själv har jag parkerat i soffan framför Berg och Meltzer i USA och tänkte skriva klart ett arbete i svenskan för att slippa göra det i morgon. Då har jag körlektion innan skolan och bara en lektion mellan 12 och 20 över ett. Sämre fredag kan man ju ha! ;)

Oj, nu var det verkligen längesen jag loggade in här.. Helt ärligt har det nog inte hänt så mycket haha. Lantana har fortfarande boxvila, men såret har snart läkt nu. Såhär drygt två månader efter operationen... Men men, så länge det går åt rätt håll är jag glad, och frakturen är i alla fall helt läkt. Under tiden har jag börjat rida lite på en annan häst i stallet, Shade. Han är en jättego häst, hur rolig som helst att rida! Fast ingen häst är Lantana och jag börjar verkligen få abstinens nu asså. Men vår tid kommer väl och när hon är frisk och igång, då jäklar ;) 

 

Idag stod hoppning på schemat på ridskolan och jag fick den nya, Anastasia. Så himla kul! En riktigt duktig hopphäst verkligen. Roligt att få hoppa någon som faktiskt kan och är duktig för en gångs skull. 

 

Annars rullar det väl på haha. Jag har fullt upp i skolan, kämpar med körkortet och ja, dagarna går som vanligt. Början av året, fram till slutet av mars, brukar vara rätt seg faktiskt. Men nu är våren här, min favvoårstid. Allt blir ljusare och ljusare och varmare och varmare. Bättre och bättre helt enkelt. Och snart är det lov igen, jag fyller år, massa annat roligt händer och sist men inte minst ser jag fram emot världens bästa Håkan på ullevi den 7:e juni! Men innan det har jag en analys av ett tal, ett arbete om Titus och Domitianus och en text om Satansverserna att skicka in. ;)

 

Framtiden. För vissa skriker det möjlighet, men för mig skriker det bara beslut, beslut, ångest, beslut och ännu mer beslut. Många räknar ner dagarna till studenten och har redan planerat hela studentveckan, men jag känner bara att: nej. NEJ. För mig känns det inte som att man springer ut till friheten, för mig känns det som att springa ut i ett stort jäkla svart hål där man helt ensam ska försöka hitta hem. VAD SKA MAN GÖRA?!

 

Det enda jag vet är att jag inte vill bli tjejen som flyttar 500 meter hemifrån och jobbar på gekås resten av livet. Inte för att det är något fel med det, men det är verkligen det sista jag vill med mitt liv. Jag vet också att jag aldrig mer vill bo i en småstad. Aldrig. Om jag skulle få några barn någon gång ska de inte behöva växa upp i en liten stad, no way. I en liten stad känner alla alla. Eller ner förresten, alla känner till alla, alla vet vilka alla är och har hört både det ena och det andra som oftast inte stämmer någonstans. Och det kanske funkar om man är precis som mallen, idealet, säger att man ska vara. Om man tillhör de äkta småstadsborna vars familjer bott på samma ställe i århundraden. Men oftast är det ju inte så. 

 

Så den lilla hålan Falkenberg vill jag lämna, gärna så fort som möjligt. MEN, så var det ju det där med hästarna.. Lantana är mitt hjärta, och om hon nu blir frisk vill jag ju aldrig någonsin lämna henne. Och hon är ju här. I den lilla hålan Falkenberg. Vilket betyder att jag bara har ett och ett halvt år kvar med henne. Vilket betyder typ dödsångest för mig. 

 

Alltså, förstår ni mitt problem eller?! Jag vill och måste plugga vidare till något någonstans, och jag ska definitivt flytta härifrån. Men samtidigt vill jag göra det jag brinner för, och det är Lantana och ridningen. Detta problemet har varit ett stort problem för mig hur länge som helst, och jag har ingen aning om hur jag ska lösa det. Och tiden går ju inte direkt att pausa. Åh alla dessa val man måste göra! Vet man vad man vill är det ju grymt, men har man som jag ingen aning om vad man vill byggs söndagsångesten på till ren dödsångest. 

Snart är det dags att skåla 2014 välkommen och tacka 2013 för allt. Nyår är min favvodag på året faktiskt. Man börjar om på nytt, lämnar skiten bakom sig och tar med det fina från det gamla året för att toppa det nya. Mitt 2013 har varit grymt. 2012 var svårslaget men jag tror fasen att 2013 lyckades. ;)

Oj det var längesen jag loggade in här nu.. Haha. 

 

Lantana är i alla fall friskförklarad från sin fästingsjukdom. Så skönt att bli av med det! Men så har hon sin "senskada" som jag nojar sönder över ungefär HELA tiden. För min egen skull skulle jag gärna ha henne inlindad i bommul ensam i en liten liten grushage. Men nu är hon en häst och ingen prydnadssak och i vårt stall går hästarna i storflock. Och det har ju sina fördelar! Men det är ändå så att hade hon inte gått i stor flock hade hon troligtvis inte haft sin skada och det suger riktigt j*vla hårt faktiskt. Men nu är det som det är och jag kan inte göra något åt det. Bara försöka rida på rätt sätt (vilket tyvärr är sjukt svårt) och vänta. Men ÅH jag vill så gärna bara kunna rida som vanligt på min egen häst som alla andra. 

 

Annars är det bra! Det äntligen snart jul, nästa lördag ska jag och några fina vänner se världens bästa Håkan i Scandinavium, vi har fått hem en söt liten vovve som heter Julia och jag har inte så mycket plugg den här veckan. ;) I morgon har jag insläppet i stallet och så ska jag rida lite på Lantana. Det blev ju ingen ridning idag eftersom det var US-möte idag. Tur att mamma kunde jobba henne lite från marken eftersom hon vilade i måndags. 

Idag har jag ridit den lilla vita ponnyn igen. Asså åh. På vissa sätt är hon så sjukt lik Lazda.. Det gick i alla fall superbra och hon jobbade så himla fint! Det konstiga är att jag faktiskt inte känner mig för stor på henne, även om hon är en liten smal D-ponny. Hon är verkligen en ponny jag skulle älska att jobba med för hon har egentligen enorm potential. Det är synd att man inte "hinner" jobba med dem så mycket på ridskolelektionerna, det blir mest att man rider sina 45 minuter och sen tackar för sig liksom. Åhh, tänk att få träna henne varje dag ett par månader, undrar hur hon skulle bli då? 

 

Jag känner ofta så faktiskt, tänk så roligt det hade varit att få ta hem hästar och ponnyer, "rida till" dem (hatar det uttrycket, men liksom rida och jobba igenom dem på alla plan) och sen träna upp ekipaget tillsammans. Vilken dröm! Inte för att jag tror att jag är någon expert, men jag har något jag tror på och ett stort intresse. Sen vet jag ju att jag faktiskt har i alla fall lite känsla och talang. ;) 

 

Men tillbaks till lilla Siri då, hon skulle kunna bli otroligt fin. Verkligen! Bara hon lugnar ner sig lite. Men jag tror att det är lite svårt att lyckas med det med massa olika ryttare som ska lära sig rida på henne på en ridskola. Hur bra hon än har det, hur bra ridlärarna än är och hur duktiga än eleverna är. Men det är ju så klart bara vad jag tror. :) 

Jag har ju btw helt glömt bort att berätta hur det gick med hennes "överben"! Det var faktiskt ingen överben, vilket var bra för det hade inte varit bra att ha ett överben där. I stället är den en senskada. Shit tänker ni kanske då, vilket jag också gjorde först. Men det är senskidan som är vätskefylld på det stället, och det är mitt på senan så det är ingen fara. Så länge hon inte är halt så klart. Så hon ska hållas i gång precis som vanligt, men det kan ta upp till ett halvår innan själva "bulan" är borta. Vi har också köpt back on track stallskydd (eller vad de nu heter) för det skulle tydligen kunna underlätta. Så det var positivt, även om det låter väldigt läskigt med senskada..

Godmorgon!

I morse mådde Lantana mycket bättre. Ingen feber, hade ätit upp all mat , druckit ordentligt och såg pigg och glad ut. Och tur är väl det eftersom hon ju faktiskt fått medicin, det hade ju inte varit så bra annars.. Idag får vi i alla fall provsvaren, hoppas på positiva resultat! 

 

Nu ska jag snart bege mig mot skolan för dagens enda lektion. Ovärt, haha. Efter det får vi se om jag kanske tar en liten runda på stan, måste verkligen ha en varmare jacka hehe. Lite senare i eftermiddag kommer veterinären och sprutar Lantana igen och sen ska jag hem och VILA lite för en gångs skull. Eller ja, vila och vila, tror jag ska plugga klart världens tråkigaste ämne så att jag slipper göra det i helgen. Vem kom på att man ska läsa filosofi liksom, världens mest onödiga ämne! Men men, det måste ju göras så det är väl lika bra att få det gjort så fort som möjligt haha. ;) 

Ha en bra fredag!

Men hej på er! Shit va längesen det var jag skrev här, jag har haft SÅ mycket att göra. Mina dagar går verkligen i 120 med skola, hästar och plugg. Och så ska man hinna med vännerna och ett plus är ju att hinna vila lite också. ;) Med Lantana har det i alla fall gått otroligt mycket framåt. Jag kan knappt beskriva det faktiskt, men jag kan i princip rida henne barbacka lös, och ser igen vilken oslipad diamant vi faktiskt har. Hon är SÅ fin. Så snart är det dags för första träningen då vi äntligen kommit dit vi trodde vi skulle vara när vi köpte henne. 

 

För övrigt är jag nästan SJUK, vilket aldrig händer. Men bara nästan, haha. ;) Nej men min hals har svullnat upp plus att jag tror att jag håller på att få en tand? Ni vet visdomständerna? I alla fall, i natt sov jag nästan ingenting och jag har så SJUKT ont i munnen och halsen. Men men, lever gör jag ju. Så länge jag inte spyr klarar jag mig, för det är något jag är så galet rädd för haha. Vet inte varför, jag har bara en sjuk fobi för att spy. 

 

Igår hade jag typ bästa skoldagen ever i favvostaden Göteborg med klassen. Vi var på bokmässan (vilken var SÅ mycket sämre än jag väntat mig) där jag köpte hela 6 böcker som jag är jätte excited över, och sen bara gick runt på stan, shoppade, åt världens godaste caesarsallad på espresso house och skrattade. Jag hittade en såå söt top som är så himla mycket jag också, åh perfekt dag verkligen! Den hade ju dock varit ännu bättre om inte min jäkla hals hade dödat mig. ;)

 

Idag red jag ett markarbetspass på en väldigt överpigg och okoncentrerad Lantana. Hennes trav är sjuk, speciellt över bommar. STJÄRNA. I morgon är planen att rida en sväng på terrängbanan med fina Johanna och Trailit, såå roligt!