My life, my choises. Your life, your choises. Simple as that.

Okej, jag tänkte berätta lite om varför jag inte har skrivit så mycket om Lantana här. Men chilla lite, detta är vad jag tycker. Kalla det förutfattade meningar eller vad ni vill, men LÄS så fattar ni nog varför Lantana har varit lite off från den här bloggen. Glöm inte att jag överdriver, så att ni ska fatta poängen ;)
Många av er som läser vill tävla, eller hur? Många av er vill nå resultat. Många av er vill att allt ska flyta på och det ska gå så snabbt som möjligt. Ta hem hästen, börja rida direkt och åk på första tävlingen en månad senare. Visst, man kan göra såhär om man köper en 14 årig "rutinerad" häst. En häst som antagligen inte har blivit så bra behandlad och har varit hos 5 ägare med 7 olika ryttare. "Går i stadig form, lugn i alla lägen". Den går säkert fint och "kröker på nacken". Men jag kan garantera att den tappar bakbenen och har en svag rygg också. Denna hästen har blivit en maskin, för när den har försökt protestera har den bara fått sej ett rapp och blivit kallad dum. Ponnyer är ännu mer utsatta för sånt. Där har den antagligen varit hos 7 olika familjer och gått runt bland alla 3 syskon.
Ta inte detta fel nu, det är så klart inte alltid såhär. Jag säger bara att det är såhär det är för många av hästarna i Sverige. Rätt eller fel, det får man tycka som man vill. Men jag tycker att det är fel. Sen ska jag så klart inte lägga mej i hur andra gör, alla får göra som dom vill. Och jag tycker att man ska ha respekt för hur andra väljer att göra. Vill någon få snabba resultat med en äldre och "rutinerad" häst är det klart att man ska göra det. Men detta är vad jag tycker, och många andra tycker säker waaay different, så är det. Alla tycker olika och nu vet ni vad jag tycker.
Vi har köpt en oförstörd unghäst, med bra förutsättningar för att bli en superfin häst. En häst med livsgnistan och den egna viljan kvar. En häst man måste ta vara på och LYSSNA på. Det tycker jag är viktigt. Att lyssna på sin häst. Är den lite stel kanske det inte bara är att köra på som ingenting, den kanske har sträckt sej i hagen för att den är överansträngd i kotorna?
Vill man ha en glad häst med den egna viljan kvar finns det inga genvägar. Det får ta TID. Och det är inte en lätt väg att gå  om man vill få en bra relation med sin häst som bygger på respekt och att man litar på varandra. Det tar inte två veckor så att man kan tävla efter en månad.
Jag har ridit Lantana kanske 8 gånger sen vi köpte henne. De flesta dagarna tränar vi på att lära känna varandra och komma överrens utan att trycka ner varandra.
Det är därför jag inte har skrivit så mycket om vad vi har gjort här. Jag tror att det skulle blivit ett himla hallå här i så fall, för jag VET hur det är. Jag har SETT själv hur folk kan titta snett och hålla på för att man inte ställer sej i ledet och gör som alla andra. Jag tror/har förutfattade meningar om/whatever att många av er som läser tycker att man bara ska köra på och att det är det enda sättet som är "godkänt".  Men det skiter jag i nu. Välkommen till min blogg, här är det jag som skriver och jag gör på mitt sätt. Inte som alla andra kanske, men på MITT sätt. ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0